Frågor & svar

Här kan du ställa en personlig fråga till PelletsFörbundet om det är något du funderar över. Vi försöker besvara din fråga inom 10 dagar via e-mail. När/om vi tror att din fråga har ett allmänintresse kommer vi att presentera svaret på nedan på hemsidan. Du kan ställa din fråga här (klicka för att komma till formuläret)

FRÅGA: Jag är nyfiken på hur branschen tänker kring ett påstående som ju framförs ofta i debatt – att bioenergi kan minska koldioxidutsläpp. Förbränning av biobränsle ger också koldioxid. Enda sättet att få ner halten koldioxid i atmosfären är alltså att minska förbränning eller att på olika sätt se till att växtlighet binder in mer kol. På vilket sätt bidrar en övergång till biobränsle till minskade koldioxidutsläpp?
DH, Agronom och f d energirådgivare

Bengt Erik Löfgren svarar: Det ämne du tar upp är en ständigt återkommande diskussion. Men jag skall försöka besvara den så kort det går. Det är riktigt att all förbränning av kolatomer avger koldioxid, så även förbränning av biomassa.

När vi eldar biomassa kan vi aldrig tillverka mer koldioxid än vad växten under sin tillväxt tagit upp via fotosyntes från atmosfären. Så klimatnyttan är beroende på var vi börjar att räkna. Börjar vi räkna när plantan gror så binder trädet koldioxid under ett antal år (15- 70 år), när den sedan eldas så betalar vi tillbaka till atmosfären den koldioxid växten lagrat in. När vi eldar fossilt kol, olja eller gas frigörs koldioxid som legat inlåst i jorden under många miljoner år. Omkring 50 % av ett träd som skördas i skogen är restprodukter (sågspån, bakar, grenar och toppar). Om dessa biprodukter lämnas i skogen kommer dessa att förmultna och återcirkulera koldioxiden tillbaka till atmosfären utan att vi fått någon nytta av detta. Endast en försvinnande liten del bilder nya kollager i backen. Det är den stora skillnaden.

I Sverige kapar vi ingen skog för att elda. I stort sett all bioenergi som vi använder är de restprodukter som kommer från vår såg- och skogsindustri. Genom att sälja dessa till energiändamål ökar vi konkurrenskraften för en av våra viktigaste basnäringar. Och ersätter vi fossil uppvärmning med dessa restprodukter är det naturligtvis positivt för klimatet. Notera även att den virkesproduktion mm som skogsbruket producerar kan låsa in kol i byggnader etc under många hundra år. Det är bara de max 50 % som eldas som restprodukter som återcirkulerar koldioxid. Byggnader mm gör att hanteringen i princip kan klassas som klimatpositiv.

Det är en utbredd missuppfattning att skogen skall lämnas orörd för att den skall binda koldioxid. Vi skall naturligtvis av naturvårdsskäl och biodiversitet viktigt bevara skyddsvärda nautrskogar, men om vi enbart tittar på att binda kol så ska vi se till att skogen växer så snabbt som möjligt. Vi behöver gallra, gödsla (askåterföra bla) och avverka innan skogen blir alltför gammal. Ett gammalt träd växer långsammare än ett träd som är i sin ”gyllene ålder” 20- 40 år. Om vi ser skogen som en yta, och inte avverkar mer än tillväxten så kan vi därför påstå att biomassan alltid är neutral. Vi avverkar i Sverige (och Norden) mindre än 80 % av tillväxten vilket betyder att virkesförrådet hela tiden ökar. Skogen skulle med andra ord kunna ersätta ändå mer fossil energi. En tredjedel av all energi vi använder, inklusive belysning, transporter etc kommer från biomassa. Även 24 % av våra drivmedel har annat än fossilt ursprung, t ex biodiesel, biogas mm.

Kan vi bygga mer i trä (istället för betong) kommer vi att samtidigt att få tillgång till mer restprodukter även för energiändamål. Träkonstruktionen låser in koldioxid, samtidigt som vi undviker stora utsläpp när vi slipper tillverka betong, och vi få ytterligare incitament att sköta våra skogar. Vi blir med andra ord klimat-positiva. Sen kan vi även utnyttja snabbväxande restprodukter från t ex jordbruksmark (halm, agnar avrens etc) och tillverka biochar. Då låser vi in atmosfäriskt koldioxid i flera tusen år om vi gräver ner detta. Men det är en annan diskussion som är värd ett eget forum. Men naturligtvis kan allt som kan brukas också missbrukas. Skogsvård kräver ansvar och det får vi väl ändå hoppas att våra skogsägare har.  //Bengt-E

 

FRÅGA: Hej, när blir det plikt att har certifikat? Till exempel EnPlus eller ISO?
Jeannette

Bengt Erik Löfgren svarar:  Din fråga om obligatorisk certifiering av Pellets är berättigad då tanken med ett certifieringssystem typ ENplus är att ge slutanvändaren en ”tredjeparts-garanti” för att produkten som är certifierad uppfyller vissa kvalitetskrav. Vi har helt enkelt en jämn och bra produktion då nästan 100 % av all pellets som tillverkas inom landet är tillverkad av ren sågspån, vilket är den allra bästa råvaran. Något som inte är självklart i andra länders produktion. Certifiering enligt eNplus är frivillig och kostnaden för besiktningar, kontroller etc blir kostnader som företagen på ett eller annat sätt behöver kompenseras för. Och så länge konsumenten inte efterfrågar ENplus är inte viljan så stor att ta dessa kostnader.

Men ENplus är på väg att bli en Internationell Certifiering då den visar att produkten håller en hög kvalitet. De pelletsproducenter som vill sälja svensk pellets på export är därför ”mer eller mindre tvingade” att erbjuda ENplus då detta oftast är ett villkor för upphandling. I Sverige tillverkas ungefär 1,6 milj ton pellets, varav ungefär 400 000 ton är ENplus certifierad. Anledningen att vi inte har fler tillverkare som låter certifiera sin produktion är att svenska konsumenter sällan eller aldrig efterfrågar denna märkning. Men vi inom PelletsFörbundet tycker på och vill gärna att även vi i Sverige skall vara aktiv även i den internationella klimatdebatten, och då behöver vi visa att vi spelar på samma spelplan som den övriga världen.

Däremot finns det standarder (SS-EN och ISO) som gäller för klassning träpellets. Så vitt jag känner till uppfyller all pellets som tillverkas i Sverige den strängaste kraven enligt standard SS-EN ISO 17225-2:2014 Träpellets. Samtliga medlemmarna i PelletsFörbundet som producerar pellets garanterar också att varan uppfyller kvalitet enligt denna standard. Standarden ställer liksom ENplus krav på bland annat finandelar, ask- och fuktinnehåll samt asksmältpunkt. I princip skiljer det inte mycket mellan SS-EN ISO-kraven och ENplus.

FRÅGA: Finns det tillräckligt med bioenergi? Är det inte mer elproduktion och värmepumpar vi behöver för att nå klimatmålen?
NN, Installatör i värmebranschen 

Bengt Erik Löfgren svarar: I grunden handlar det om exergi- inte energi. Vi skall inte slösa bort högvärdig energi på ett lågvärt behov. Vi skall i första hand spara energi, och i andra hand återvinna energi. Måste vi ta ny energi i anspråk bör det inte vara högvärdig el för att få 20 grader varmt. Ska vi nå klimatmålen så måste vi nytta alla former av förnybar energi. Bioenergi är, både i Sverige och globalt, den i särklass största förnybara energibäraren. Omkring 80 % av all förnybar energi i världen kommer från biomassa. Den är dessutom förpackad i en lagringsbar förpackning (behövs inga batterier etc) Bioenergi är färdig att använda när behovet uppstår.

Men man bör skilja på termisk användning (värme och kyla etc) och användning för att uträtta arbete (industriprocesser, transporter etc). För termisk användning är det alltid en omväg att först producera elström för att sedan generera 20 grader värme. Ett kallt vinterdygn i Sverige går mer än 40 % av tillgänglig elproduktion åt till att värma bostäder och lokaler till 20 grader. Kan vi minska elvärmen vintertid, frigör vi elproduktion till att uträtta arbete utan att bygga ut ny elproduktion. Därför är bioenergi för uppvärmning, liksom fjärr- och kraftvärme extra intressant! Idag tillverkar vi ett normalår omkring 10 TWh biokraft, men vi har en utbyggd kapacitet för det dubbla, och skulle om vi utnyttja fjärrvärmen som kylkrets kunna tillverka uppemot 35- 40 TWh el. Att komplettera en luftvärmepump med en pelletskamin ökar inte bara värmekomforten, den är dessutom en trevlig installation som minskar behovet av el när tillgången är som mest ansträngd.

Problemet med ny elproduktion som inte tar hänsyn till effektbehovet är att utbyggnaden av bl a vindkraft gör att vi stora delar av året har ett överskott på elproduktion som sänker elpriset och bromsar investeringsviljan i ny elproduktion. Resultat vi får sälja (exportera) el när priset är lågt och riskerar att få köpa el när priset är högt. Från PelletsFörbundet reagerar vi därför starkt på att de 18 TWh ny elproduktion som Energikommissionen förordar inte är kopplade till ett effektbehov. Det riskerar att förvärra obalansen snarare än att förbättra den. //Bengt-E

FRÅGA: Finns det någon bra mall är jag kan beräkna mitt energibehov och jämföra olika uppvärmningsalternativ? Jag får alltid olika uppgifter beroende på vem jag frågar. // Petra, Alingsås

Bengt Erik Löfgren svarar: Energimyndigheten har tagit fram en Energikalkyl för villor och lägenheter där du kan föra in uppgifter från ditt hushåll och beräkna ditt energibehov, kostnader och klimatavtryck. Du hittar till Energikalkylen genom att klicka på länken här.// Bengt-E