Rätt debatt på rätt ställe!
Bengt- Erik har besvarat ett debattinlägg från Greenpeace som anser att ”Skogsindustrin säljer en falsk lösning på klimatkrisen”.
Förbränning av biomassa kan aldrig släppa ut mer koldioxid än den mängd fotosyntesen bundit under tillväxten. Omkring 50 % av det som avverkas i skogen blir restprodukter som GROT, bakar, bark, sågspån etc. Att inte utnyttja dessa restprodukter för exempelvis energiändamål vore ansvarslöst.
Nästan 100 % av den bioenergi vi använder i Sverige kommer från dessa restprodukter. I den mån hela träd flisas till energi är det rötskadat, eller på annat sätt, utsorterat virke från skogsbolagens verksamhet. Vi avverkar ingen skog för att elda upp. Den är helt enkelt för värdefull att bara elda upp. När det gäller kolbalansen är det riktigt att växande skog binder koldioxid. Men man glömmer att dels avtar kolinlagringen med trädens ålder (kolinlagringen i en riktigt gammal och skyddsvärd urskog är mycket liten) och dels är tillväxten i våra skogar betydligt högre än avverkningen (vilket betyder att inlåsningen trots vårt skogsbruk totalt sett låser in mer kol än det som frigörs).
Om vi enbart skulle prioritera kolbalansen är en skog som gallras, avverkas innan den blivit överårig och återplanteras, den skog som effektivast låser in atmosfäriskt kol. Men då med baksidan att ett sådan skogsbruk över stora ytor skapar oönskade monokulturer.
Att blanda ihop bioenergianvändningen med misstag / missbruk inom skogsbruket är därför att rikta kritiken i fel riktning. Vad som sällan kommer fram i debatten är att det sågtimmer som vi använder bara utgör hälften av trädets ursprungliga biomassa. Den kolinlagrig som hamnar i byggnader, möbler etc blir bunden under mycket lång tid. Om resterande 50 % eldas upp så ger detta trots allt att det blir en mindre mängd kol som kommer ut än det kol som hela trädet hämtat ur atmosfären under sin tillväxt. Man kan därför anse att vår bioenergi inte bara är koldioxidneutral utan till och med klimatpositiv.
Om bioenergin sedan dessutom används för att ersätta fossil energi är klimatnyttan dubbel. Ska vi klara klimatmålen behöver vi arbeta på många fronter. Förutom att spara (energihushållning) och återanvända (cirkulär ekonomi) bör vi även ersätta stål och betong med träkonstruktioner.
Många i miljörörelsen ser detta som en prioriterad klimatåtgärd. Men ett ökat byggande i trä leder också till ändå mer avverkning, och till ändå mer restprodukter. Från bioenergibranschen håller vi med om att det idag är ett problem med att skyddsvärda skogar avverkas, att monokulturer skadar biodiversiteten och att stora kalhyggen inte främjar det rörliga friluftslivet. Men det är egentligen en helt annan debatt. Även om vi skulle sluta använda all den bioenergi vi använder idag så skulle lika mycket skog ha avverkats i alla fall.
Om restprodukterna inte kan användas kommer de att återcirkulera koldioxiden när de förmultnar i alla fall. Bioenergibranschen och miljörörelsen borde istället samarbeta för att vårt skogsbruk ska bli så hållbart och miljöanpassat som möjligt. Det finns ingen motsättning i detta. Alla skogsägare är inte giriga miljöförstörare.
Tänk på att de skyddsvärda skogar vi har idag finns där för att tidigare generationer sett värdet av att sköta och hantera sitt skogskapital. Tillsammans skulle vi kunna verka för att även våra barn och barnbarn också har skyddsvärda skogar att vandra i. Låt oss vara överens om att om vi ska rädda klimatet så måste vi använda bioenergi.
De växthusgasutsläpp som sker från marken vid kalavverkning har inget med skogsbaserad bioenergi att göra. Bioenergin står idag för en tredjedel av all energi vi använder. Men vi måste se till att skogsbruket ske på ett ansvarsfullt och hållbart sätt. Nya hyggesfria avverkningsmetoder där skogsbruket prioriterar en skogstillväxt med blandskog och träd i olika åldrar börjar också bli allt mer efterfrågat. Därför är debatten om hur skogen skall skötas bra. Men den handlar inte egentligen om bioenergi.
/Bengt-Erik