Frågor & svar

Du är välkommen att ställa en personlig fråga till PelletsFörbundet om det är något du funderar över. Vi försöker besvara din fråga inom kort via e-post. Om vi tror att din fråga har ett allmänintresse kommer vi att presentera svaret här nedan på hemsidan. Ställ din fråga genom att mejla oss.

FRÅGA:  Varför har vi 8 mm pellets när övriga Europa använder 6 mm? Vad skiljer när det gäller eldning, värmeåtergivning etc. Fördelar och nackdelar? Vilket är bäst?/ Anna Karin J

Bengt- Erik Löfgren svarar: Sverige och USA var tidigt ute med att använda pellets. Till en början var det hos oss större pannor i framför allt kommuner som var kunder. I USA var det pelletskaminer. USA valde 6 mm, och Sverige 8 mm. Då fanns en uppfattning (felaktig) från våra tillverkare om att det skulle gå år mer energi att pressa 6 mm än 8 mm. När marknaden växte var vår tillverkning baserad på 8 mm. Ute i världen var det villamarknaden som var drivande, och vid lägre effektuttag är det tveklöst så att en mindre diameter ger bättre prestanda. All förbränning bygger ju på att blanda bränsle och luft så effektivt som möjligt, och ju större kontaktytan blir desto snabbare (och stabilare) blir förbränningen. Tänk bara vilken effekt en pulverbännare (t ex Petrobio) kan ge. Ju mindre värmebehov desto viktigare är det att man får så bra kontaktyta som möjligt. Det är bara Sverige i hela världen som satsat på 8 mm som standard, överallt annars är det 6 mm som gäller.

Eftersom kontaktytan per viktenhet pellets blir större ju mindre diametern är kan man få ut t ex 10 kW värme på en mindre mängd 6 mm pellets än om man skulle använda 8 eller 10 mm. Det betyder att bränslebädden blir mindre och risken för asksmälta och sintring blir avsevärt mindre. Speciellt tydlig blir detta om du tänker dig en pelletskamin som går mot rumstermostat. Den behöver långa tider inte mer pellets än kanske ett halvt kilo per timme! Det blir inte många pelletter per tidsenhet och svårt att få vettiga förbränningstemperaturer. Kör man 8 mm brukar man få gå över till on/off vid 5- 6 kW effektbehov medan man med 6 mm bukar kunna köra modellerande ned till 3- 4 kW. Fördelen att undvika onödiga start och stopp blir ofta jättestor.

Om du sedan tänker i lite vidare banor så inser du också att all förbränningsutrustning – i synnerhet pelletskaminer och modellerande pannor – är tillverkade (och optimerade) för att eldas med 6 mm. Och eftersom mycket av den teknik vi idag installerar även i Sverige är importerad så börjar vi även i Sverige att gå över till 6 mm. Att vi väntat så länge kan var en orsak (av flera) till att våra villaägare inte insett hur bra en pelletskamin skulle kunna fungera och då har man valt en vedkamin istället.

Det visar sig att det inte går åt mätbart mer energi att pressa 6 mm istället för 8 mm. Energivärdet per viktenhet blir naturligtvis det samma om fukthalten är likvärdig. Tänk på att matarskruvar doserar volym och inte vikt, så om man byter från 8 mm till 6 mm (och inte har en helautomatisk teknik) så måste du förmodligen göra en omjustering av brännaren (antingen minska matningen eller öka luftmängden). Men då det inte är någon tvekan om att förutsättningarna i mindre pannor vinner på att använda 6 mm, så börjar vi nu även i Sverige övergå alltmer till 6-or. Jag kan med andra ord inte se några nackdelar, utan enbart fördelar. Men fördelarna är större ju mindre effekt anläggningen behöver leverera. Kommer man upp i lite större pannor är nog inte skillnaden speciellt stor. Men det är, å den andra sidan, aldrig någon nackdel att elda 6-or även i dessa anläggningar. Hoppas att detta är svar på dina frågor.

FRÅGA: I olika sammanhang påstår ni att bioenergi är Sverige största energislag. Detta är inte sant, störst är kärnbränsle (källa: Energimyndigheten) / Göran B

Bengt- Erik Löfgren svarar: Tack för ditt e-mail. Bioenergi är Sveriges största energislag när man ser till användningen. 39 % av all använd energi i landet, inklusive transporter, belysning, industri etc, kommer från bioenergi (2022). Men som alltid när det gäller statistik beror det på hur man redovisar denna. Den siffra du hänvisar till är tillförd energi och då är kärnenergi den största energibäraren, men eftersom större delen av den tillförda energin till våra kärnkraftverk blir förluster som vi skickar direkt ut i havet menar vi att det är riktigare att redovisa den använda energin. Kärnkraftens producerar ett normalt år ungefär 50-60 TWh elenergi, vilket är lika med den mängd nyttiggjord energi vi använder. Bioenergin bidrar med 143 TWh (2022) varav 11- 13 TWh är elström.  Andelen elproduktion med biobränslen i fjärrvärmen skulle kunna öka upp till en fördubbling, och värmen som bildas skulle kunna användas som fjärrvärme och ersätter stora mängder el för uppvärmning, el som skulle kunna användas till något annat. Vi menar att vi inte skall glömma bort att bioenergi dessutom har ett lågt koldioxidavtryck. Mer om detta kan ni se via länken här som är en upptagning av ett seminarium som Pelletsförbundet och Svebio arrangerade tillsammans med Dagens Nyheter under Almedalsveckan 2018.

Elproduktion i bio-eldade kraftvärmeanläggningar har en hög effektivitet och når över 90 procent i verkningsgrad. Biokraftvärmen, med fjärrvärme som underlag, producerar även som mest när det är som kallast och behovet är som störst, vilket är viktigt för att klara effektbehoven kalla vinterdagar.

FRÅGA: Jag arbetar som hållbarhetsansvarig och vi ska nu börja redovisa våra klimatutsläpp. Vi använder till viss del pellets för uppvärmning och jag är på jakt efter uppgifter om hur stora mängder CO2 ekvivalenter den förbränningen ger upphov till ur ett livscykelperspektiv. Var i kontakt med vår leverantör som hänvisade till er. Men jag hittade inget på er hemsida. Jag är medveten om att det skiljer sig åt utifrån de särskilda förutsättningarna som råder, men finns det någon generell ”standard” att luta sig mot i brist på bättre underlag?
JR, Hållbarhets- och kvalitetsansvarig

Bengt Erik Löfgren svarar: Förbränningen av trä kan aldrig ge upphov till större utsläpp av kolatomer (CO2) än den mängd trädet en gång bundit under sin uppväxt. I ett livscykelperspektiv blir detta alltid ett nollsummespel. Men vid tillverkningen av pellets sker en del transporter och elanvändning. Den mall vi brukar använda är den Naturvårdsverket använder vid klimatberäkning i samband med stöd från Klimatklivet. Här kan du läsa att pellets genererar 19 kg/MWh (5,3 g/MJ). Jämfört med olja 288 g/kWh och elanvändning 90 kg/MWh (Nordisk elmix).

Länk till Naturvårdsverkets skrift: Vägledning om beräkning av utsläppsminskning, 2023-09-15

Bengt-E

FRÅGA: Jag är nyfiken på hur branschen tänker kring ett påstående som ju framförs ofta i debatt – att bioenergi kan minska koldioxidutsläpp. Förbränning av biobränsle ger också koldioxid. Enda sättet att få ner halten koldioxid i atmosfären är alltså att minska förbränning eller att på olika sätt se till att växtlighet binder in mer kol. På vilket sätt bidrar en övergång till biobränsle till minskade koldioxidutsläpp?
DH, Agronom och f d energirådgivare

Bengt Erik Löfgren svarar: Det ämne du tar upp är en ständigt återkommande diskussion. Men jag skall försöka besvara den så kort det går. Det är riktigt att all förbränning av kolatomer avger koldioxid, så även förbränning av biomassa.

När vi eldar biomassa kan vi aldrig tillverka mer koldioxid än vad växten under sin tillväxt tagit upp via fotosyntes från atmosfären. Så klimatnyttan är beroende på var vi börjar att räkna. Börjar vi räkna när plantan gror så binder trädet koldioxid under ett antal år (15- 70 år), när den sedan eldas så betalar vi tillbaka till atmosfären den koldioxid växten lagrat in. När vi eldar fossilt kol, olja eller gas frigörs koldioxid som legat inlåst i jorden under många miljoner år. Omkring 50 % av ett träd som skördas i skogen är restprodukter (sågspån, bakar, grenar och toppar). Om dessa biprodukter lämnas i skogen kommer dessa att förmultna och återcirkulera koldioxiden tillbaka till atmosfären utan att vi fått någon nytta av detta. Endast en försvinnande liten del bilder nya kollager i backen. Det är den stora skillnaden.

I Sverige kapar vi ingen skog för att elda. I stort sett all bioenergi som vi använder är de restprodukter som kommer från vår såg- och skogsindustri. Genom att sälja dessa till energiändamål ökar vi konkurrenskraften för en av våra viktigaste basnäringar. Och ersätter vi fossil uppvärmning med dessa restprodukter är det naturligtvis positivt för klimatet. Notera även att den virkesproduktion mm som skogsbruket producerar kan låsa in kol i byggnader etc under många hundra år. Det är bara de max 50 % som eldas som restprodukter som återcirkulerar koldioxid. Byggnader mm gör att hanteringen i princip kan klassas som klimatpositiv.

Det är en utbredd missuppfattning att skogen skall lämnas orörd för att den skall binda koldioxid. Vi skall naturligtvis av naturvårdsskäl och biodiversitet viktigt bevara skyddsvärda nautrskogar, men om vi enbart tittar på att binda kol så ska vi se till att skogen växer så snabbt som möjligt. Vi behöver gallra, gödsla (askåterföra bla) och avverka innan skogen blir alltför gammal. Ett gammalt träd växer långsammare än ett träd som är i sin ”gyllene ålder” 20- 40 år. Om vi ser skogen som en yta, och inte avverkar mer än tillväxten så kan vi därför påstå att biomassan alltid är neutral. Vi avverkar i Sverige (och Norden) mindre än 80 % av tillväxten vilket betyder att virkesförrådet hela tiden ökar. Skogen skulle med andra ord kunna ersätta ändå mer fossil energi. En tredjedel av all energi vi använder, inklusive belysning, transporter etc kommer från biomassa. Även 24 % av våra drivmedel har annat än fossilt ursprung, t ex biodiesel, biogas mm.

Kan vi bygga mer i trä (istället för betong) kommer vi att samtidigt att få tillgång till mer restprodukter även för energiändamål. Träkonstruktionen låser in koldioxid, samtidigt som vi undviker stora utsläpp när vi slipper tillverka betong, och vi få ytterligare incitament att sköta våra skogar. Vi blir med andra ord klimat-positiva. Sen kan vi även utnyttja snabbväxande restprodukter från t ex jordbruksmark (halm, agnar avrens etc) och tillverka biochar. Då låser vi in atmosfäriskt koldioxid i flera tusen år om vi gräver ner detta. Men det är en annan diskussion som är värd ett eget forum. Men naturligtvis kan allt som kan brukas också missbrukas. Skogsvård kräver ansvar och det får vi väl ändå hoppas att våra skogsägare har.  //Bengt-E

FRÅGA: Hej, har en 25 år gammal vedpanna (vattenburen) av märket Perifal Solo plus på 30 kw komb med solfångare på 4x3o kw (som ger oss tappvarmvatten maj-sept. Detta har fungerat perfekt i 25 år i vår 180 m2 stora villa och har dragit 15-20 km3 björkved /år. Har alltid eldat med torr 1-2-årsved. Har 1000 liter ack.tank (2x500l) där vi får tappvarmvatte endast från solen maj-sept). Funderar nu på att kompl. detta system med en värmepump av något slag men behålla den gamla pannan så länge den fungerar dels för att jag tror den börjar närma sig slutet av sin livslängd och dels för att jag tycker det börjar bli jobbigt att kapa och klyva (köper veden på fallande längder) 20m3. Vad har ni för tips och ideer ang. detta? //Göran

Bengt- Erik Löfgren svarar: Hej Göran, Vad roligt att du tänker på framtiden innan situationen blir akut. Kul också att du har, och har haft, så goda erfarenheter av din ved och solanläggning. Just kombinationen ved (eller annan bio) och solvärme är en kombo som jag brukar lyfta fram som ett optimalt alternativ. Tyvärr har väl solvärmen idag hamnat ”lite i skuggan” då det nu talas mest om solel. Men har man en ack-tank så är fortfarande traditionella solfångare ett riktigt bra och relativt billigt alternativ att få lite ”semester” från eldandet.
När det gäller dina tankar om framtiden och en värmepump av något slag så tycker jag att det är ett bra alternativ. Men det samtidigt finns några frågetecken som man också bör tänka på. I synnerhet idag då alla former av elanvändning är så på modet. Elbilar, uppvärmning, belysning, datorer… Allt ska gå med el, och framtidens el skall skapas av vind och sol om man lyssnar på våra politiker. Jag vill lite höja ett varningens finger på att använda el för uppvärmning kalla vinterdagar. Vi tillverkar idag ungefär 154 TWh elström, där kärnkraften och vattenkraften vardera står för dryga 61 TWh och vindkraft och kraftvärme står för 16 respektive 17 TWh. Drygt hälften av all el som används (73 TWh) hamnar på hushållssektorn, varav största delen (drygt 30 TWh) är till elbaserad uppvärmning. Vi har idag även t ex mer än en miljon värmepumpar installerade i våra villor. Industrin använder ungefär 50 TWh totalt sett. Samtliga vår kärnkraftverk är riktigt gamla och börja närma sig sin tekniska livslängd. Kärnkraftindustrin har av egna lönsamhetsskäl beslutat att stänga 4 (av våra 10 reaktorer) till år 2020, och våra politiker har beslutat att dessa skall ersättas med 18 TWh förnybar elproduktion (sol och vind).
Om vi backar bandet till vår kalla senvinter i år. ”The beast from the east” slog till med full kraft mot i stort sett hela norra och västra Europa. När det var som kallast gick över hälften av all el vi producerade till att få 20 grader varmt. Vi tvingades även starta reservkraften i Karlshamn för att klara behovet. Detta trots att 10 kärnreaktorer gick för fullt och vindkraften genererade hela 8- 9 % av effektbehovet (det blåste ju rejält). Om vi nu tänker oss att vi får ytterligare en liknande situation kommande vintrar när kärnkraften på allvar stängt ned, vad händer då? Räcker elproduktionen verkligen till för all vår eluppvärmning när det är kallt? Solenergin ger inte så mycket vintertid, och vindkraften levererar inte alltid. Svenska kraftnät som ansvarar för att vi har el i ledningarna har befogenhet att i värsta fall t o m stänga av landsändar om så skulle behövas för att säkerställa viktiga samhällsfunktioner. Jag tror inte att det kommer att hända, men eftersom elvärmen tar så stor andel av elproduktionen och belastar elnätet som hårdast när det är som kallast, ligger det nära till hands att vi redan inom en snar framtid får se åtgärder som syftar till att begränsa elvärmen vintertid. Politiskt sett är det enkelt att lägga en ”effektskatt” på alla som har en huvudsäkring på över 16 A, eller en tidsbegränsad effektavgift på el som används när nätet är hårt belastat. Vi har ju fjärravläsning på våra elmätare så det är både enkelt och billigt att genomföra. Jag tror i detta fall att industrins behov har företräde framför enskild eluppvärmning. Kommer samhället överhuvudtaget att tillåta elvärme i framtiden? Men detta är ju som sagt bara tankar och lösa spekulationer.
Så om jag går tillbaka till dina funderingar om din anläggning. Jag känner inte riktigt för att rekommendera mark- eller bergvärme. Dels för att det kostar mycket pengar vilket betyder att du låser fast dig i ett alternativ med el som energibärare, och dels för att dagens moderna luft/vatten värmepumpar (som är betydligt billigare) har blivit riktigt bra. Låt vara att de fungerar lite sämre på vintern när det är kallt än de gör vår och höst. Men fördelen är att du redan efter några år kan ställa av värmepumpen utan att du förlorat en massa pengar. Om utvecklingen på elpriset skjuter i höjden kan du alltid komplettera din värmepump med en pelletskamin (den jobbar mot rumstermostat och behöver påfyllning bara var eller varannan dag) som fungerar som bäst när det är som kallast. Perfekt kombo med din luftvärmepump och även en säkerhet om strömmen skulle försvinna. Du håller lätt igång en pelletskamin flera dagar med en omformare och ett bilbatteri.
Dina solpaneler, som i o f s konkurrerar med luftvärmepumpens bästa dagar, kan du säkert nyttja ännu en 20- 30 år till. Och eftersom du redan har dem och solvärmen är billigare än driftelen till värmepumpen så det bör de naturligtvis vara kvar. Har du möjlighet att behålla dina ackumulatortankar är det också bra då dessa kan laddas av värmepumpen under perioder med lägre effektbehov och sedan kunna ge (under ett antal timmar) mer effekt än den effekt värmepumpen levererar för stunden.
Alltså: Välj en bra luft/vatten värmepump som du kompletterar med din vedpanna så länge det är liv i den. Sedan kan du fundera på att komplettera din värmepump med en pelletskamin (obs inte en vedkamin som skall ha mat varannan timme). Här kan du hålla nere elkostnaden, få en trygg värmekälla och lite mysfaktor på köpet. Jag ser att du bor i Åkersberga. Då är det inte så längt till Norrtälje där PelletsFörbundet har ett riktigt duktigt medlemsföretag i Batteri & Värmeteknik. Janne Berglund som äger företaget har jag känt i många år och vet att han verkligen kan detta ämne på sina fem fingrar. Ring gärna Janne på telefon 0176-23 53 80 så kan ni diskutera vidare runt dina tankar.
Som ett alternativ till mitt förslag ovan kan jag även rekommendera att du antingen byter din vedpanna mot en ny vedpanna eller installerar pelletsvärme. Baxi´s nyaste pannor är t  o m ännu bättre än din gamla Solo plus. Alternativ är Gaselle (sälja av Ved & Sol i Långshyttan) eller Effecta Woody. Den senare kan du även kan få med lambdastyrning som standard. Om du inte orkar hantera veden finns det idag ganska många företag som säljer färdighuggen och kluven ved. De brukar ligga på runt 4- 500 kr/kmb vilket ändå är betydligt billigare än både elen till din värmepump och/eller pelletsvärme. Men det innebär ju att du får en viss arbetsinsats med att elda (terapi??). Ett bekvämare alternativ är att du investerar in en riktigt modern pelletspanna som i princip sköter sig själv med automatisk sotning, aktiv förbränningsstyrning och möjlighet att övervaka t ex via en app i din telefon. Med ett bulkförråd för pellets är det enda du normalt sett behöver göra är att några gånger per år tömma en asklåda. Bekvämare än så kan du aldrig få en uppvärmning baserat på ett lokalproducerat och förnyelsebart bränsle. Man smakar det så kostar det. Räkna med att investeringen för ett riktigt bra pelletsalternativ ligger i uppemot samma investering som en bergvärmeanläggning. Men då slipper du el som energibärare, och det tror jag som du förstår att jag menar att är en fördel. Elström är egentligen en alltför värdefull energi för att slösa bort på att få 20 grader varmt. El skall uträtta arbete och sprida ljus. Värmen kan vi alltid lösa på andra sätt. Med detta hoppas jag att du blivit lite klokare, eller åtminstone fått några nya tankebanor att fundera över.

FRÅGA: Hej, när blir det plikt att har certifikat? Till exempel EnPlus eller ISO?
Jeannette

Bengt Erik Löfgren svarar:  Din fråga om obligatorisk certifiering av Pellets är berättigad då tanken med ett certifieringssystem typ ENplus® är att ge slutanvändaren en ”tredjeparts-garanti” för att produkten som är certifierad uppfyller vissa kvalitetskrav. Vi har helt enkelt en jämn och bra produktion då nästan 100 % av all pellets som tillverkas inom landet är tillverkad av ren sågspån, vilket är den allra bästa råvaran. Något som inte är självklart i andra länders produktion. Certifiering enligt eNplus är frivillig och kostnaden för besiktningar, kontroller etc blir kostnader som företagen på ett eller annat sätt behöver kompenseras för. Och så länge konsumenten inte efterfrågar ENplus är inte viljan så stor att ta dessa kostnader.

Men ENplus är på väg att bli en Internationell Certifiering då den visar att produkten håller en hög kvalitet. De pelletsproducenter som vill sälja svensk pellets på export är därför ”mer eller mindre tvingade” att erbjuda ENplus då detta oftast är ett villkor för upphandling. I Sverige tillverkas ungefär 1,6 milj ton pellets, varav ungefär 400 000 ton är ENplus certifierad. Anledningen att vi inte har fler tillverkare som låter certifiera sin produktion är att svenska konsumenter sällan eller aldrig efterfrågar denna märkning. Men vi inom PelletsFörbundet tycker på och vill gärna att även vi i Sverige skall vara aktiv även i den internationella klimatdebatten, och då behöver vi visa att vi spelar på samma spelplan som den övriga världen.

Däremot finns det standarder (SS-EN och ISO) som gäller för klassning träpellets. Så vitt jag känner till uppfyller all pellets som tillverkas i Sverige den strängaste kraven enligt standard SS-EN ISO 17225-2:2014 Träpellets. Samtliga medlemmarna i PelletsFörbundet som producerar pellets garanterar också att varan uppfyller kvalitet enligt denna standard. Standarden ställer liksom ENplus krav på bland annat finandelar, ask- och fuktinnehåll samt asksmältpunkt. I princip skiljer det inte mycket mellan SS-EN ISO-kraven och ENplus.

FRÅGA: Finns det tillräckligt med bioenergi? Är det inte mer elproduktion och värmepumpar vi behöver för att nå klimatmålen?
NN, Installatör i värmebranschen 

Bengt Erik Löfgren svarar: I grunden handlar det om exergi- inte energi. Vi skall inte slösa bort högvärdig energi på ett lågvärt behov. Vi skall i första hand spara energi, och i andra hand återvinna energi. Måste vi ta ny energi i anspråk bör det inte vara högvärdig el för att få 20 grader varmt. Ska vi nå klimatmålen så måste vi nytta alla former av förnybar energi. Bioenergi är, både i Sverige och globalt, den i särklass största förnybara energibäraren. Omkring 80 % av all förnybar energi i världen kommer från biomassa. Den är dessutom förpackad i en lagringsbar förpackning (behövs inga batterier etc) Bioenergi är färdig att använda när behovet uppstår.

Men man bör skilja på termisk användning (värme och kyla etc) och användning för att uträtta arbete (industriprocesser, transporter etc). För termisk användning är det alltid en omväg att först producera elström för att sedan generera 20 grader värme. Ett kallt vinterdygn i Sverige går mer än 40 % av tillgänglig elproduktion åt till att värma bostäder och lokaler till 20 grader. Kan vi minska elvärmen vintertid, frigör vi elproduktion till att uträtta arbete utan att bygga ut ny elproduktion. Därför är bioenergi för uppvärmning, liksom fjärr- och kraftvärme extra intressant! Idag tillverkar vi ett normalår omkring 10 TWh biokraft, men vi har en utbyggd kapacitet för det dubbla, och skulle om vi utnyttja fjärrvärmen som kylkrets kunna tillverka uppemot 35- 40 TWh el. Att komplettera en luftvärmepump med en pelletskamin ökar inte bara värmekomforten, den är dessutom en trevlig installation som minskar behovet av el när tillgången är som mest ansträngd.

Problemet med ny elproduktion som inte tar hänsyn till effektbehovet är att utbyggnaden av bl a vindkraft gör att vi stora delar av året har ett överskott på elproduktion som sänker elpriset och bromsar investeringsviljan i ny elproduktion. Resultat vi får sälja (exportera) el när priset är lågt och riskerar att få köpa el när priset är högt. Från PelletsFörbundet reagerar vi därför starkt på att de 18 TWh ny elproduktion som Energikommissionen förordar inte är kopplade till ett effektbehov. Det riskerar att förvärra obalansen snarare än att förbättra den. //Bengt-E

FRÅGA: Finns det någon bra mall är jag kan beräkna mitt energibehov och jämföra olika uppvärmningsalternativ? Jag får alltid olika uppgifter beroende på vem jag frågar. // Petra, Alingsås

Bengt Erik Löfgren svarar: Energimyndigheten har tagit fram en Energikalkyl för villor och lägenheter där du kan föra in uppgifter från ditt hushåll och beräkna ditt energibehov, kostnader och klimatavtryck. Du hittar till Energikalkylen genom att klicka på länken här.// Bengt-E

Vi använder oss av cookies. Läs mer